Din gångstil påverkar hur du mår

Jag har använt mig av Basal Kroppskännedom i snart 20 år. Min första kurs i Basal Kroppskännedom var för Vivianne Nordvall och jag kommer ihåg hur frustrerande det var att jag inte kunde hälstudsa en tiondel av hur länge Vivianne kunde. Jag var då en vältränad 28-åring som spelade fotboll och sprang både terränglopp och halvmaraton. Jag började öva och förändra mitt hållningsmönster, gångstil och löpsteg. Inte kunde jag ana vilka erfarenhet detta skulle ge mig.

Fascination och erfarenhet

Många, många möten med mig själv och med människor jag mött i livet och i behandlingsrummet har gång på gång gjort mig fascinerad. Hur kan det vara att vi människor blir helare när vi landar ner i våra ben? Människor som förlorat hoppet genom otaliga vårdinsatser undrar hur detta enkla kan hjälpa. Mina tankar går tacksamt till Dropsy , Roxendal och alla andra som , i mina ögon, väldigt tidigt såg möjligheter i att förstå helheten i att vara människa.

Det till synes enkla är ett tufft jobb. När vi landar ner i våra ben ändras ofta andningen. Så här beskrevs det i mitt behandlingsrum härom veckan: ”När jag mjuknar i svanken så öppnar jag upp för min andning, och det är som att andningen är en liten rädd skådespelare som kommer in på en stor scen, hela bäckenskålen, skådespelaren vill helst dra sig tillbaka, upp i bröstkorgen, men med mjuka samlande rörelser och m-ljudet så vågar skådespelaren vara kvar och det bli lugnt i hela mig”

Vad är det som händer?

Klinisk erfarenhet och forskning hjälper oss att förstå. För mig är forskning inom neurofysiologi och neuropsykologi en pusselbit och nyligen läste jag i en morgon tidning ”Din gångstil påverkar hur du mår”. Här har psykologer och fysioterapeuter från flera länder samarbetat. De tar stöd ifrån tidigare forskning som visat på att fysisk aktivitet minskar depressiva symtom, och de ställer sig frågan om ifall rörelsekvaliten har någon betydelse. De beskriver gångmönstret hos människor med ökad depressivitet: mindre armrörelser(bristande diagonaler och bristande samlat rörelsemönster) mindre rörelse i vertikal riktning (bristande svikt och flexibilitet längs balanslinjen) ökad rörelse i lateral rörelse (bristande stabilitet längs balanslinjen). De beskriver det vi ser och bedömer utifrån kroppsjagsfunktioner, men med andra ord. I studien mäter de deltagarnas förmåga att minnas positivt eller negativt laddade ord beroende på gångstilen. De som går med ökad armpendling, ökad flexibilitet i balanslinjen och i ett mer samlat rörelsemönster minns mer av de positivt laddade orden.

Kan det vara det som hände min patient? Det samlade rörelsemönstret gav möjligheten till positiva tankar och känslor, andningen blev friare och ångesten gav vika. Andningen vågade vara kvar på den inre scenen. Vi jobbade inte med att ta bort negativa tankar eller känslor utan tillför ett samlat rörelsemönster, precis som i studien, och det påverkar hjärnan i att vara i kontakt med positivt laddade känslor och tankar. Enkelt och väldigt komplext på en och samma gång!

Artikeln

“In summary, the results of our study indicate, that changes in
gait pattern affects the way people process negative and positive
material.”

Michalak, J., Rohde, K., Troje, N. F. (2015) How we walk affects what we remember: Gait modifications through biofeedback change negative affective memory bias Journal of Behavior Therapy and Experimental Psychiatry 46:121 – 125